Heart in a cage

Idag är det 6 år sedan jag gjorde ett av mina största misstag.

Idag är det 6 år sedan en människa förstörde mitt förtroende till människor.

Idag är det 6 år sedan en människa förstörde mitt liv.
Nånting jag måste dras med hela mitt liv.

Visst, jag har kommit över det, till en viss del.

Jag hatar människan. Jag hatar att höra:
"Men han har bättrat sig nu, han har fixat till sig rejält."
Jag skiter i det! Jag vill inte höra något om honom!

Jag hatar honom, jag hatar honom, jag hatar honom.

Mitt liv förändrades helt.

Visst, det är inte bara hans fel,

jag fick gå igenom hemska saker,

redan när jag var åtta år, tills jag blev tio år.

Han förstörde en hel jävla del också!
Men just denna människa, som jag litade på..

Jag älskade honom, jag trodde att han älskade mig..
Att han ville ha tillbaka mig den dagen..

Hur dum får man bli?
Visst, jag var 13 år, skulle fylla 14, men han var för fan 20-21..

Jag skiter i om han hade problem som ung,

jag skiter i om han hade problem med droger..

Man gör inte som han gjorde, BARA på grund av hans problem..

Jag hatar dig.

Jag hatar att ingen trodde på mig.

Att ingen hjälpte mig..

Mina föräldrar anade, men jag ville inte att dem skulle veta.

Jag kände att jag hade svikit dem, igenom att jag hade åkt och träffat honom den dagen...

Jag antar att jag får trösta mig med att:
Jag har fått mer livserfarenhet än människorna som visste, men inte hjälpte mig.

Och att jag satte dit dig!

Well I don't feel better, when I'm fucking around
And I don't rise better, when I'm stuck in the ground
So don't teach me a lesson, cause I've already learned
Yeah the sun will be shining, and my children will burn

Grattis morfar

Grattis min älskade morfar.

Idag skulle du ha varit pensionär i ett år.

Jag saknar dig så otroligt mycket!

Tänker väldigt ofta på dig, hur livet vore om du fortfarande fanns.

Älskar dig, älskar dig jävligt mycket.

Vi ses snart. Det är inte lågt kvar nu.

Kaos

Allt har varit kaos i min skalle sedan i fredags.
X och Mary. Jag har mått bra, men nu hatar jag mig själv.

Jag orkar inte mer, hatar mig själv. Är äcklad av min kropp.
Fattar inte varför jag inte kan bli k.. av dig. Jag fattar inte vad jag skriver nu.
Allt jag kan tänka på är att gå ut och gå för att få frisk luft, men jag klarar inte av att gå upp och ta på mig kläder.
Jag är helt förstörd. Så jävla störd.
Men jag vill inte ha någon hjälp.

Jag vill klara mig själv.
Jag vill operera mig så att jag får en kropp jag trivs med.
Jag hatar min äckliga jävla kropp. Den kan bara gå och dö.
Jag fattar inte varför jag började skriva det här, och varför jag ens har en tanke på att publicera det.
Jag vill inte gå i skolan nå mer. Jag vill bara sitta hemma och förstöra mig själv tills jag avlider.
Jag vill inte klara mig och få chansen att komma härifrån.

Nu ska jag dricka te, om jag nu ens vill ha något i min mage idag.
Funderar på att lägga mig i sängen och inte kliva upp nå mer idag.
Allt kan dö. Jag hatar er alla. Nej, det gör jag inte. Bara lite. Men mest dig.

Dig, du din jävla jävel som jag tänker på varje dag.
Vad fan vill du mig? Varför gjorde du såhär mot mig?
Jag var för fan 13 år och du 20. Din jävla fitta.
Jag hatar dig. Flytta härifrån, eller ställ dig på tågrälsen, för du har inte långt att gå för att komma dit.
Jag vill aldrig mer se din äckliga och fula nuna. Dö, dö, dö, dö, dö.

WOSCH

Jag suger på rubriker nu förtiden. Kanske innan, till och med.

Klev upp 08:30 idag, gick ut och gick med hunden, käkade frukost och borstade tänderna.
Sedan åkte jag till "Glada" Hudik för att köpa hundmat och försöka hitta nå kläder till nyår, jag fann en väst! HA! Jennifer i väst.
Efter det så åkte vi till "kära" Njutånger eftersom KÄRA jag skulle klippa mig. Det blev väl la bra - uppklippt.

När klippningen var klar så åkte jag in till "Glada" Hudik - igen, för att träffa Karro, Filip och Jossan.
Jag skulle försöka på nytt att hitta kläder till nyår, vilket jag till slut gjorde! Men innan det så solade hela högen, eller ja.. Jag och Filip solade, nästan alla!

(OCH INTE NOG MED DET SÅ SER VI VÄRLDENS STÖRSTA IDIOT INNE PÅ ÅHLÉNS......... OCH VEM GRINAR?!?!? JO JAG... EEEEEEEEEEEEEHHHHHH............................................................ Manligt Jennifer, manligt... STÅ UPP FÖR FAN OCH SPARKA NER HONOM I STÄLLET.... JÄVLA FITTIDIOT SOM SKA HA RÖVEN SPRÄCKT...............)
Ja.. En fin avstickare där...

Filip fyllde 20 idag, vilket Jossan och Karro utnyttjade! GRATTIS FILIP - du är inte bara 20 år, du är även en "langare" :D.

I morgon kommer förmodligen Lotta och Sandra förbi, vi ska planera lite inför nyår, hehe.

Och så tänkte jag dra ett citat av Glenn:
"Översminkade reklampelare ser man på teve och reklam så det räcker, man ska väl inte behöva spendera medparten av sin fria dag till att umgås med dom."

The unnamed feeling

Det här är inte bra, inte alls bra.
Men hurra! Har du kommit fram till det själv Jennifer?



Hej! Jag är åtta år.
Jag har en barnvakt hemma hos mig nu.
Han ska vara barnvakt åt mig och min lillebror medans mamma och pappa hämtar morfar och honoms fru i Stockholm.
Barnvakten ville att min lillebror skulle gå och lägga sig tidigare än mig, för jag var ju äldre, jag orkade vara vaken längre!
Min barnvakt tar på mig. På ställen där mamma har lärt mig att andra inte få ta.
Jag vågar inte säga åt honom.. Och jag vågar inte berätta för någon annan, för då dödar han mig.

Efter denna kväll så har han fortsatt med det han har gjort i två år.
Jag vågar inte gå dit nå mer. Jag vågar inte träffa honom.
Ingen anar något.
Vad ska jag göra? Vad vill han mig?


Hej! Jag är tretton, snart fjorton.
Det är sommar, skönt.
Jag smsar med mitt ex's kusin. Han är otroligt snäll.
Kusinen hälsar att mitt ex vill ha sex med mig igen, men det vill inte jag.
Till slut går jag med på det, vi bestämmer plats och tid.
Samma dag så ringer jag och säger att jag inte vill ha sex, men han vill så gärna träffa mig.
Jag går med på att träffas, utan sex!
Han svarar - Så länge jag får träffa dig.
Jag sitter där och väntar på honom, se hur han går mot mig.
Han sätter sig på trappsteget ovanför mig, vi pratar.
Helt plötsligt böjer han sig över mig och kysser mig. Min känslor bubblar upp
- Älskar han mig fortfarnade?

Han tar min hand, och jag är så lycklig! Men dom känslor försvinner snart...
Han trycker mig mot en vägg inne i ett förråd, trycker ner mig, säger åt mig att suga av honom, annars slår han mig.
Jag gör som jag blir tillsagd.
Till slut drar han upp mig, men mina byxor drar han ner, han kör in sin (....) och kör på.

Jag har precis blivit våldtagen, och vem ska jag vända mig till nu?
Jag har ju inga vänner... Jag har ingen jag kan lita på...



Och nu kan jag ha sabbat det finaste jag har.

As the years pass by

För det första..
Hur fan kan man slarva bort papperskorgen på datorn?
Och varför kan man inte hitta den igen?
Blir otroligt irriterad.. Råkade ta bort två bilder, och nu vill jag ha tillbaka dom, MEN DET GÅR INTE.
Jag får helt enkelt skylla på min bror och hans kompisar.
Era bajsbögar!



Och bajshögar på Opeth och Job for a Cowboy som ställde in deras spelning pga sjukdom.
SKA INTE NI VARA HÅRDACOOLAMETALKARLAR?!
Era dummingar.. Till och med Anders Fridén har spelat en konsert magsjuk!
Dumma er... igen...

Men men.. Lite får man väl vara glad över, för resten av "festivalen" funkade väl.
Dom band man väl såg spelade bra! Dock var ljudet otroligt dåligt för vissa.
Graveyard, nya favoriter!
Och bilder kommer väl upp på bilddagboken, NÅNGÅNG FRAMÖVER.
Dock är dom flesta bilderna skit. Bajs..

Mycket bajs idag, mmm.. bajs!
Dock lite bajs mot för vad det var på metaltown.
Kackmagar hade vi alla.




Jag vill glömma den här dagen, jag vill ta bort den här dagen.
Jag vill inte att den ska finnas.
Jag försöker tvätta mig, men jag känner mig fortfarande äcklig.

Lukten efter dig sitter i mina näsborrar.
Jag borsta tänderna, men smaken försvinner inte.
Jag känner dina händer över hela mig, jag försöker skaka bort dom, men det går inte.

Fyra år har gått nu...

Hej då.

Rest in Peace

Klockan är halv tolv, mystiskt att ingen har gapat eller ringt till mig & sagt att jag ska kliva upp.
Jag går ner för trappen för att fixa frukost. När jag tar i kylskåps dörren så ser att mormor kommer in farandes med sin bil, jag går mot hallen för att säga hej.
- HEJ MORMOR! :D
- Hej Jennifer Hur är det?
- Jodå, det är väl bra. Själv då?
- Jarå, jorå.. Vart är mamma?
- Jadu, jag vet inte. Hon har inte hört av sig på hela dagen.
- Okej, är hon hos morfar?
- Jag vet inte. Men.. Är det nått som har hänt?
- Näe. jo.. Men jag berättar sen!
- BERÄTTA NU!
Mormor springer iväg & jag står där som en jävla nolla & fattar ingenting.
Det första som jag tänker på att är att mamma krockat på vägen hem, eller att morfar har fått nån hjärnblödning.
Jag går runt i huset & försöker se upp till morfars hus, men ser ingenting.
Går in till Jesper rum & frågar om han har hört nått från mamma. Det hade han inte.

Jag går till köket igen & ringer mamma.
- Ja hej. Vad fan är det som händer?
- Va? Nej.. Ingenting. Mormor & pappa kommer snart hem.
- Men ge dig för fan, jag märker väl att det är nått, berätta!
Det blir tyst ett tag sedan säger mamma:
- Morfar är död...


Jag har så många minnen med dig, så många att jag inte ens vet vart jag ska börja.
Du var den som fick mig att ÄLSKA ballerina, fick det varje gång jag var hos dig.
Jag brukade jämt vara chokladig runt munnen när jag var hos dig.
Du var även den första som tog mig ombord på en buss. Alltså..
Det måste varit den häftigaste grejen som någonsin gjorts!
Jag satt där, kollade ut genom rutan, & upp på dig. Jag kände mig stor & häftig.
Jag kommer även ihåg när vi brukade åka på din Ockelbo, då var jag också cool.
Åka skoter med min häftiga morfar!
Jag såg alltid upp till dig, du var den jag sprang hem till när jag gjort nått hyss.
Som den gången pappa målat om en Amazon, jag skulle självklart vara med,
det enda problemet var att jag målat med fel färg på fel ställe.
Så då var det bara att rusa upp till dig:
- Har du hjälpt pappa att måla?
- Mmm!
- Är han arg?
- MMM!!!!
- HAHA, du ärå bra tokig du!

Jag kommer ihåg att jag brukade sitta hemma hos dig
& lyssna på mina Bamse band, både du & jag kunde banden utantill.
Du visste när du skulle komma & hålla om mig då jag blev rädd.
Du gav mig även min första VHS-film - Skönheten & Odjuret.
Jag vet inte hur många gånger jag kollade på den per dag.
Jag riktigt älskade den. Men jag älskade dig ännu mer!
& det gör jag nu också. Du var den bästa morfarn man kunde ha.
Jag vill skriva mer, du var så underbar. Men min hjärna har gett upp,
jag kan inte tänka längre. Det känns så jävla overkligt att du är borta.
För alltid...
Jag kommer aldrig mer få se dig, jag kommer aldrig kunna springa till dig
igen när jag har gjort hyss. Jag kommer sakna dig nå förbannat mycket morfar!
Jag kommer sakna dina galna historier & dina skämt. Dom fick mig alltid att skratta.
Jag kommer sakna dig så otroligt mycket.
Jag kan inte ens tänka mig hur mamma & Annika känner sig. Förlorat sin pappa.
& jag min underbara tokiga morfar.

Jag hoppas du kommer få ha det bra - Jag älskar dig otroligt mycket.
<3



Rest in Peace.