torsdag, juli 01, 2010

Heart in a cage

Idag är det 6 år sedan jag gjorde ett av mina största misstag.
Idag är det 6 år sedan en människa förstörde mitt förtroende till människor.
Idag är det 6 år sedan en människa förstörde mitt liv.
Nånting jag måste dras med hela mitt liv.
Visst, jag har kommit över det, till en viss del.
Jag hatar människan. Jag hatar att höra:
"Men han har bättrat sig nu, han har fixat till sig rejält."
Jag skiter i det! Jag vill inte höra något om honom!
Jag hatar honom, jag hatar honom, jag hatar honom.

Mitt liv förändrades helt.
Visst, det är inte bara hans fel,
jag fick gå igenom hemska saker,
redan när jag var åtta år, tills jag blev tio år.
Han förstörde en hel jävla del också!
Men just denna människa, som jag litade på..
Jag älskade honom, jag trodde att han älskade mig..
Att han ville ha tillbaka mig den dagen..
Hur dum får man bli?
Visst, jag var 13 år, skulle fylla 14, men han var för fan 20-21..
Jag skiter i om han hade problem som ung,
jag skiter i om han hade problem med droger..
Man gör inte som han gjorde, BARA på grund av hans problem..

Jag hatar dig.
Jag hatar att ingen trodde på mig.
Att ingen hjälpte mig..
Mina föräldrar anade, men jag ville inte att dem skulle veta.
Jag kände att jag hade svikit dem, igenom att jag hade åkt och träffat honom den dagen...



Jag antar att jag får trösta mig med att:
Jag har fått mer livserfarenhet än människorna som visste, men inte hjälpte mig.
Och att jag satte dit dig!


Well I don't feel better, when I'm fucking around
And I don't rise better, when I'm stuck in the ground
So don't teach me a lesson, cause I've already learned
Yeah the sun will be shining, and my children will burn

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det var inte ditt fel o du svek ingen! Kom ihåg det.

emelie sa...

<3 oh the heart beats in it's cage.

du ska veta att jag alltid trott på dig, i alla fall.