Jag fattar inte att jag gör dom val jag gör. Jag fattar inte att jag kunde tro att jag skulle bli lyckligare.
Jag fattar inte att jag bestämde mig för att lämna personen som alltid har funnits för mig.
Jag fattar det bara inte...
Du är den enda som nu i en vecka har knuffat bort alla mina andra tankar, jag tänker bara på dig..
Och jag mår så jävla dåligt.
Det skulle ha varit tio månader i onsdags, men så blev det inte.. Jag saknar dig så sjukt mycket.
Jag kan inte vänta tills du kommer hem i morgon. Jag vill att du ska komma hem NU!
Vill bara hålla om dig och berätta hur jag känner.
Om du bara förstog att jag ångrar mig så brutalt jävla mycket.
Den 23/1 - 08 så skrev jag det här till dig:
"Jag har så svårt att säga till dig hur jag känner, så jag tänkte att skriva kanske funkar också.
Allting kommer låta töntigt & mega super duper jääääättetöntigt, men.. Det skiter jag i.
Sitter & lyssnar på "Stora farliga rymdprojekt går åt pipan" & tänker på gårdagen, hur jävla underbar den var. (ja, nu är det väl i förrgår, but still!) & jag kom precis på att du sa "Jag har aldrig trivts så bra i ett förhållande förr".
Ska jag vara ärlig så har jag aldrig heller gjort det. Jag ville säga det till dig då, men hjärnan & min talförmåga samarbetade inte så bra.
Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig där, men allt känns så jävla bra.
Jag menar, när jag har varit tillsammans med nån förr så har jag velat dödat tjejer som dom tyckt är fina & tänkt att när som helst kommer han vara otrogen.
Men när du säger att en tjej är fin så bryr jag mig inte ens. Okej, jag kan säga att jag är lite rädd att du ska vara otrogen. Men jag menar, efter dom förhållanden jag varit i så är det kanske inte så konstigt, dock gjorde väl inte jag heller dom smartaste valen ibland (förutom nu sist), HIV HIV ;) :$
Men när du väl säger att du aldrig skulle vara det så känns det som om jag kan lita på det, för du verkar så säker på det du säger.
Nu har jag kommit av mig, jag borde faktiskt kryssa ner bubbles så jag kan försöka göra det här seriöst.
& appropå seriöst, jag tror aldrig har känt att jag vill ha ett seriöst förhållande förens nu.
För om jag tänker efter, jag har aldrig pratat med nån att flytta ihop & lite halvt sådär planerat hur det ska se.
Fasen vad det verkligen är jobbigt att försöka skriva seriöst. Jag kan ju faktiskt vara det & jag vill vara det nu, men med tanke på att jag ofta skämtar så mycket med dig - & allt annat så känns det som om allt blir så fjantigt. & ska jag vara super ärlig, så är jag så jävla lycklig över att jag är tillsammans med dig.
Jag är till & med stolt över det! Jag skulle kunna göra en hemsida där jag skulle kunna skryta över att jag är tillsammans med dig. Jag trodde verkligen aldrig att livet kunde vara såhär underbart.
Innan vi blev tillsammans så har jag tänkt på hur det skulle vara att få bara hålla om dig.
Att bara få strula med dig hade varit en dröm! & nu när det blivit såhär så.. Ja.. Det är bara FÖR bra!
Mitt huvud är verkligen tomt nu, har suttit & tänkt i bra många timmar nu, & det här var väl det bästa som jag kunde få ut för stunden. Jag vill verkligen få ut mer så att du förstår att jag verkligen, VERKLIGEN älskar dig!
& att du är så underbar! Mer än underbar! Du är verkligen allt!
Det är nånting jag har suttit & tänkt på så jävla länge nu, nånting jag tänkte skriva, men..
Ja, det är borta nu! I vilket fall som helst, så hoppas jag att jag inte skrämt dig, eller sagt nått... skrivit nått som känns obehagligt, för det vill jag verkligen inte att det ska vara!
Jag önskar att jag kunde säga allt det här egentligen, men du vet hur jag är.
Så fort du säger "Ge mig lite HIV då ;)" så kissar jag nästan ner mig för att jag blir så jävla generad!
Jag hoppas du förstår hur mycket du betyder för mig, & att jag skulle nästan göra vad som helst. (ja, bara nästan. vill inte direkt rulla runt i skit eller hoppas ner för ett stup) & är det nått du vill säga till mig, så säg det! :D
Fy fan vad detta har varit kackigt!
Måste fan göra nått manligt nu, typ sova!
Jag älskar dig mycket jättemycket Filip! <3!">
Och så känner jag fortfarande.. Jag kan verkligen inte fatta att jag var så dum.
Hoppas som sagt att du förstår hur mycet jag älskar dig, och hur mycket du betyder för mig.
Jag vet nu i alla fall. Nu är det upp till dig, och vad du tror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar