lördag, maj 31, 2008

Andas genom mig

Understimulering, tvångstankar, depression, ångest och panik.

Hur fan gör man egentligen?
Kommer jag någonsin lyckas?
Om jag inte gör det, vad gör jag då?
Är livet värt att leva?




Spruckna läppar söker tröst,
vem ska värma ett fruset bröst?
Höj din röst mot tystnaden,
du är värd varenda sekund.

Livet är ständigt på väg i förändring.
Man behöver inte alltid vara stark,
man får finnas ändå.

Vem du än är, och vad du än tänker på,
var du än finns, berätta hur du mår.
Det finns alltid någon, tro det eller ej,
som bara vill lyssna, som bara vill finnas för dig.

Vem är den personen?

1 kommentar:

Anonym sa...

Du skriver väldigt bra!