Unlucky

Shit alltså.
Sen jag flyttade till stan har jag blivit otursförföljd.
Två veckor sedan - Fick ryggen uppskrapad + blåmärken.
Förra veckan fick jag ett jack i skallen och blödde ganska bra,
plus att jag pissade blod som en jävla idiot.
Nu igår/idag, så har jag fått ett blåmärke - i örat...
(tog bild med mobilkameran, så därför syns det inte
så jävla bra, ser skit ut IRL, och gör FETT ont!
BILD HÄR)
Och benen ska vi inte prata om.
Blåmärken överallt, skrapsår n shit.

Och jag har fan börjat fundera på att.. ja...
Äsch, what ever, skitsamma, strunt i det BAH!
No worries.


Har dock träffat på folk lite mer nu när jag bor i stan.
Folk som säger att dem saknar mig, vore roligt att hänga.
Ja, om ni är intresserade utav det, varför hör ni inte av er?
Eller är det bara något man säger nu förtiden?
T.ex att man ska ringa upp när man har tid, men skiter i det?

Visst, jag är inte alltid bäst på att höra av mig,
men om ni saknar mig så sjukt mycket, så hör av er.
Sitter mest och ruttnar i lägenheten ändå.