Tankar, tankar, tankar, tankar

Oh! Hai!
Jag borde gå på kompis-jakt här i Norge.
Eller så köper jag en hora och betalar henne för att spela något roligt brädspel.
Kanske kan köpa tre horor, för då kan vi spela monopol. Det är bra tidsfördriv.
Men jag somnar oftast då jag spelar monopol, och vinner dessutom då.
Jag har någon superkraft när jag sover tror jag.

Spontan tanke:
Nu på måndag kommer Obama till Oslo, hoho!
Samma dag som Filip och jag åker hem. Tur att vi inte måste åka igenom Oslo.

Blablablablabla.
Det kommer aldrig nånting vettigt ur min skalle.
Jag hatar att sitta på min röv hela dagarna och inte kunna utveckla mina tankar.

In this hole, that is me
Left with a heart exhausted
What's my release? What sets me free?
Do you pull me up just to push me down again?


Does it make you happy? Are you feeling happy?
Are you fucking happy? Now that I'm lost left with nothing.


Tankar, tankar, tankar. Aldrig slutar de finnas.
Hur mycket man än försöker få bort de, så kommer nya tankar:
"Varför försvinner de inte?"

Jag blir galen på mina tankebanor.
VARFÖR HETER DET TANKEBANOR?
VARFÖR BLEV MIN TANKE TILL EN HANDLING?

Varför är vissa efterklok, och andra inte?
Vad gjorde så att dem tänker efter, och inte vissa?


VARFÖR skrev jag det här?
Vad är det som får mig att vilja skriva ner det jag tänker?

Ibland säger jag saker rakt ut som jag tänker på, för att jag är rädd att glömma bort min tanke.
VARFÖR GÖR JAG DET? Varför förväntar jag mig att den personen jag är med ska komma ihåg vad jag sa?
Kanske för att tanken var så spontan? Kom från ingenstans, mitt i en konversation?

Vart kan jag utveckla mina tankar? Vart kan jag lära mig att sätta ord på mina känslor?


Nu kommer Filip hem. Hej då.