Skumt skumm är skum

Oj oj, om ni bara anade.
Om ni bara anade hur jag mådde nu.
Fett jävla bäst, woho!

Opeth ur högtalarna, good boys, and some good wine!
Där ljög jag.
Men bara om vinet. Och jag vet inte om boysen är så gooda, hoho.
Vill nog inte smaka på dem.

Alla ord, alla bokstäver, bara flyter fram.
Jag behöver inte kolla på skärmen, för att veta att allt jag skriver, är rätt.
Att allt jag skriver är sant.
Att allt jag skriver är mina tankar.
Min åsikter, mina känslor.

Judeslägga.
Vet ni vad det är?
Visste väl det, haha, ni är så värdelösa.
Jag tänker inte säga vad det är, men det är inte vad du tror att är.
En dag kommer jag att berätta.

Haha, jävla skumt inlägg.
Jag är rastlös.
På balkongen står det tre grabbar. Dem yrar, i en annan värld.

Alla ljud bakom mig förvrängs.
Jag undrar varför.
Jag hör saker, som inte verkar passa in.
Ett efterljud, som inte stämmer med förljudet.

Allt känns nära, men är så långt borta.
Jag kan inte avgöra med rösten hur långt ifrån, eller nära dem står mig.
Jag hör olika ljudnivåer. Lågt, normalt, högt.

Lågt..
Normalt?
HÖGT!

Återigen, skumt inlägg.

Tagentbordet och jag börjar bråka, vi kommer inte överrens om vilken ordning bokstäver och symboler ska ligga i.
Vi har olika åsikter.

Ur en dröm.
Eller..?
En annan värld?
Verkligheten?
Eller...?